Baljväxter - odling

(fortsättning från förra veckan, "Baljväxter - försiktighet med")
...Men det är inte bara för människan som det är en viktig näringskälla utan också för naturen.
I den alternativa odlingen ersätts konstgödsel bland annat med gröngödsling. Det innebär att man plöjer ner baljväxter som har förmågan att binda kväve ur luften och lämna det i jorden.
Odla kan man göra på många sätt. I en artikel i DN från torsdag 16 augusti 2007 stod att kulturhuset hade satsat på att få terassen, som är ett kafé, restaurang och klubblokal, lite grönare. Där hade bland annat en gammal bondbönesort från 1700-talet fått plats i en kruka, ompysslad av kulturhusets egen trädgårdsmästare.
Bönor kommer också upp i en artikel i DN från lördag 4 augusti 2007. Då handlade det om de svenska bönorna som vid det här laget borde ha hamnat bland övrig frukt och grönt i "Ekolådan".
"Ekolådan" är ett företag som kör ut ekologiska grönsaker och frukt till kunder. Innehållet i lådorna kan skifta men värdemässigt är det alltid detsamma. Ekolådan är ett bra sätt att själv slippa bära hem tunga varor och kanske att överhuvudtaget få tag på ekologiska grönsaker och frukt men man kan också se det i ett större perspektiv.
Genom att odla baljväxter, grönsaker och spannmålsprodukter så tar man på ett mer ekonomiskt sätt tillvara jordens tillgänglinga resurser. Man skulle till exempel förbättra möjligheterna att producera större mängder protein. Generellt gäller att man på ett hektar åkermark kan producera föda åt minst tio gånger fler människor genom att odla baljväxter, grönsaker och spannmålsprodukter än genom att föda upp boskap. Dessutom går det åt mycket mer energi och vatten för att producera och hantera kött och köttprodukter jämfört med grönsaksproduktion. Så det vore bra om vi kunde minska köttproduktionen.
Det kan vara en vacker tanke när man själv går och handlar eller får hem sin ekolåda. Tanken på att med sitt "lilla strå" ha bidragit till att tillvarata jordens tillgängliga resurser.
Nästa vecka är det ny månad och nytt ämne!

Andra bloggar om: baljväxter, odling, grönsaker,

Baljväxter - försiktighet med

(fortsättning från förra veckan, "Baljväxter - olika sorter")
...Sojabönan innehåller ungefär lika hög halt av purinämnen som kött och är därför något som reumatiker bör vara återhållsamma med.
Vidare så innehåller sojabönan något som kallas för "naturligt förekommande hälsovådliga ämnen" på samma sätt som till exempel rabarber och spenat innehåller oxalsyra. Men i sojabönans fall så förstörs de naturligt förekommande hälsovådliga ämnena genom upphettning:

Trypsininhibitorer påverkar viktiga enzymer i mag- och tarmkanalen så att proteinspjälkningen hämmas. De förstörs vid upphettning till 60-100 grader.

Sojabönan innehåller ämnen med östrogenliknande effekt. Även dessa förstörs vid upphettning till 60-100 grader.

Goitrogena ämnen dämpar sköldkörtelns aktivitet och upptaget av jod. Upphettning av sojabönorna hindrar frigörandet av goitrogenerna.

Annat att tänka på är det väldokumenterade faktum att obehandlade sojaproteiner har en förmåga att framkalla allergier.
Slutligen en effekt som sojabönan gemensamt med andra baljväxter har på oss när vi äter dem, problemet med flatulens(gasbildning). Vill man så kan man undvika de effekterna när det gäller baljväxter som sojabönor, kikärter, gula och gröna ärter genom att låta dem grodda en till två dagar. Det går också att minska besvären genom att koka de blötlagda bönorna i nytt vatten i 10 minuter, slå bort även detta vatten, hälla på nytt och koka färdigt bönorna.
Kryddor som timjan, mejram, kummin och fänkål hjälper till att göra bönorna mera lättsmälta.
Undvik att äta socker och söta produkter tillsammans med bönor.
Besvären med flatulens brukar gå över efter ett par veckor när magen har fått vänja sig. Eller så kan man helt enkelt välja att bara äta black-eye bönor eller röda linser eftersom de inte orsakar någon gasbildning alls.
Som jag skrev i första bloggveckan om baljväxter så är de en viktig näringskälla i stora delar av världen. Men det är inte bara för människan... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: baljväxter, sojaböna, östrogen, jod

Baljväxter - olika sorter

(fortsättning från förra veckan, "Baljväxter")
...Om vi tittar lite närmare på några sorter och ett par exempel på hur de kan användas:

Flageoletbönor, räknas till de allra finaste bönsorterna och passar utmärkt till sallader, soppor och puréer.

Kidneybönor, är huvudingrediensen i den klassiska bönrätten "chili con carne".

Adzukibönor, är mycket omtyckta i japansk, kinesisk och makrobiotisk matlagning, där man till och med använder dem i söta efterrätter, bakverk och glass.

Blackeye bönor, de används till soppor, sallader eller som baked beans.

Linser, gula och röda. Bra att använda i soppor, grytor, gratänger med mera.

Kikärter, är huvudingrediensen i "hummus". Kikärtsröran som man bland annat äter mycket i Mellanöstern.

Och sist men inte minst, sojabönan.
Sojabönan tillhör de allra äldsta kulturväxterna i världen och har odlats i sitt hemland Kina i cirka 5ooo år. Här i Europa omtalas den för första gången på 1700-talet. Sojabönan är den baljväxt som kommer närmast kött vad det gäller proteinvärde och har dessutom en högre järnhalt som också är mer lättupptaglig än hos andra baljväxter.
Vad det gäller användningsområden så kan listan göras lång. Några exempel är:

Sojamjöl, där finns det helfett och avfettat.

Spunna sojaproteiner, blir efter genomgången process till fina trådar. Dessa kan sedan spinnas och vävas i olika former för att i konsistens och struktur påminna om kött.

Soyafrutty eller liknande benämning. Finns i flera bärsmaker och påminner om yoghurt men får inte kallas för det.

Miso, mjölksyrejäst pasta av sojabönor, salt, vatten och bakteriekultur. Används som soppa, buljong och krydda.

Sojamjölk, används istället för mjölk av till exempel veganer och personer med laktosintolerans.

Tofu, sojabönost som liknar färsk ostmassa i konsistensen.

Sojadessert, framställs bland annat av sojabönor, rårörsocker, lecitin och vatten. Kan användas som dessertglass eller kakfyllningar och finns i olika smaker. Dessa produkter är fria från gluten, mjölk, kolesterol och laktos.

Det finns mycket nyttigt och bra med sojabönan med det finns också en del mindre bra saker som man ska tänka på.
Sojabönan innehåller... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: baljväxter, bönor, ärter, linser, sojaböna

Baljväxter

Vad är en baljväxt?
Ja, det kanske inte är så självklart för alla människor.
Baljväxter tillhör familjen Leguminosae och dit räknas alla bönor, ärter och linser. De är en viktig näringskälla i stora delar av världen och innehåller protein med ett högt biologiskt näringsvärde jämfört med andra vegetabilier. Förutom protein finns det också kolhydrater, fibrer, järn, kalcium, kalium, spårämnen och B-vitaminer. Groddar man baljväxter bildas även C-vitamin.
Människan har odlat och ätit baljväxter långt tillbaka i tiden men nu har de också blivit trendiga. I alla fall om man får tro det som stod att läsa i DN lördag 28 juli 2007 "Bönor, gryn och korn - trend på butikshyllan". Den största anledningen verkar vara att dylika har ett lågt GI(Glykemiskt index) och det är många intresserade av idag.
Artikeln tar upp The diet shop, en butik på Östermalm som har specialiserat sig på produkter med lågt GI, däribland baljväxter. Den handlar också om företaget Go Green. Deras produkter finns att köpa i matvaruaffärerna i form av fryst och kyld färdig mat, sojadrycker och andra sorter av baljväxter. Även Saltå Kvarn får vara med på ett hörn, de har sålt ekologiska böner, linser och ärter sedan början av 60-talet. De har ökat sin försäljning kraftigt de senaste åren och tror att en del kan vara "lågt GI-trenden".
Det finns mycket gott man kan göra med bönor, ärter och linser. Sorterna och användningsområdena är många.
Om vi tittar lite närmare på... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: baljväxter, bönor, ärter, linser, glykemiskt index, vitaminer

Alger - spirulina

(fortsättning från förra veckan, "Alger")
...Den alg som jag tror är mest allmänt känd är den mycket omtalade blågröna sötvattensalgen spirulina.
Spirulina är en mikroalg som förekommer i alkaliska sjöar bland annat på mexikanska höglandet. Den har använts av sydamerikanska indianer sedan 1500-talet. Spirulina är en av världens mest näringsrika växter. Den har inte några svårsmälta cellulosaväggar vilket gör att näringsämnena är mycket lättillgängliga för människan. Det som är mycket intressant tycker jag är den höga proteinhalten. Den ligger på 50-70 procent och av det kan vi tillgodogöra oss cirka 80 procent. För att få ett perspektiv kan vi ta oxkött som en jämförelse. Det innehåller 28 procent protein och av det kan vi tillgodogöra oss 20 procent. Det måste ju sägas vara en otroligt stor skillnad och kanske någonting att tänka på för de som tycker sig ha svårt att hitta bra proteinkällor. Spirulina kan man köpa bland annat i hälsokosten. Den finns både i pulver- och tablettform vilket är bra eftersom spirulina har en lite säregen smak som inte alla tycker om. Då slinker en tablett ner enklare. Vill man läsa mer om spirulina så kan man till exempel gå in på www.nyform.se.
Där kan man också läsa om en alg som jag tycker mig ha börjat höra talas om i fler sammanhang, den gröna algen chlorella. Går man in på Holistics hemsida www.holistic.se står det att chlorella är naturens mest näringsrika växt. Den innehåller också mer klorofyll än något annat livsmedel, 4-5 gånger mer än spirulina. Vad det gäller protein innehåller den 60 procent och då ingår alla aminosyrorna.
Till sist ett tips till er som är odlingsintresserade och som jag också skrev om i min blogg "Alternativ odling - mina föräldrar". Det gäller tång. Tång är ett fantastiskt bra gödsel. Har ni möjlighet så samla det i till exempel svarta plastsäckar på hösten och låt det sedan ligga och förmultna under vintern så är det färdigt att använda till våren.
Nästa vecka är det ny månad och nytt ämne!

Andra bloggar om: alger, protein, spirulina, chlorella, klorofyll, odling, gödsel, tång

Alger

För några veckor sedan tog en av sommarens mindre roliga varianter på blomning fart, algblomningen. DN hade en artikel 20070808 med rubriken "Giftig algblomning hotar svenska bad". Varje sommar, samma sak. Men det finns också en annan sida av myntet, som ni kanske redan känner till, där algen har rollen som föda och läkemedel.
I japanska och kinesiska hushåll används nära hundratalet olika algarter. I kinesiska skrifter omnämns de som delikatesser redan 6000 år f Kr. Vi här i Sverige har inte en lika utbredd "algkultur" men det går att få tag på ett flertal sorter, åtminstone i hälsokostaffärerna. Om man nu inte väljer alger för smakens skull så är näringsinnehållet en bra anledning.
Under miljontals år har nägingsämnen spolats ner i havet genom erosionen. Det har utarmat våra jordar på mineraler och spårämnen men istället berikat våra hav. I alger finns de flesta grundämnena. De innehåller mer mineralämnen än någon växt på land. Torkade havsalger innehåller mycket jod och upp till 14 gånger mer kalcium än mjölk. De innehåller också protein, A-, D-, E-, K-, C-vitaminer och en del vitaminer från B-gruppen.
Alger delas in i gröna, blågröna, bruna och röda.
Vad har de då för bra effekt på kroppen?
Rent allmänt stimulerar innehållet av jod framförallt ämnesomsättningen och viktiga antioxidanter och klorofyll bygger upp kroppens motståndskraft.
Brunalgens förmåga är att binda tungmetaller och radioaktiva ämnen och transportera dem ur kroppen. Det beror på att den innehåller alginat.
Den gröna algen har bland annat en kolesterolsänkande effekt.
Alger kan användas som krydda, grönsak eller näringstillskott. Rödalger är de som bäst lämpar sig som föda. Den används till exempel i det japanska köket i form av norialgen när man gör sushirullar.
Alger används också inom livsmedelsindustrin främst som konsistensgivare i glass, såser med mera men också som bulkmedel i preparat mot förstoppning och i bantnigspreparat. De används även som förtjockningsmedel och emulgeringsmedel i till exempel livsmedels-, kosmetika-, läkemedels-,textil- och pappersindustrin.
Den alg som jag tror är mest allmänt känd är den mycket omtalade blågröna sötvatttensalgen spirulina... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: alger, bantningspreparat, förstoppning, Japan, kalcium, Kina, mineraler, protein, spirulina, sushi, vitaminer

Hej, jag är nu åter skrivandes efter mitt "sommarlov". Under hösten kommer jag att skriva om ett nytt ämne varje månad och först ut är...