D-vitamin - bristgrupper

(fortsättning från förra veckan, "D-vitamin - hälsoeffekter")
...Men vilka är då i riskzonen för att drabbas av D-vitaminbrist?
Som sagt, människor som bor i solfattiga länder som till exempel vi svenskar ska vara speciellt noga med att få i oss D-vitamin genom kosten mellan november och mars för att undvika brist.
Barn som äter veganmat ska man vara uppmärksam på eftersom de äter en D-vitaminfattig kost. Barn från 0-3 år behöver dubbelt så mycket D-vitamin per dag jämfört med en vuxen.
Vuxna människor kan drabbas av benuppmjukning(osteomalaci). Det gäller speciellt äldre personer som inte äter så bra och vistas mycket inomhus. Även människor från kulturer som använder täckande klädsel som förhindrar solbelysning av huden riskerar att få benuppmjukning. Sjukdomen ger diffusa smärtor och har ibland först feltolkats som fibromyalgi eller kroniskt trötthetssyndrom.
D-vitamin är viktigt för människan.
Alla vitaminer är viktiga för människan.
Då och då "blåser det upp" till en debatt om hur farligt det kan vara med vitaminer och antioxidanter. Nu senast i DN.se tisdagen den 15 april 2008 under rubriken "Vitaminpiller farliga för hälsan".Jag tycker att det är bra att ämnet debatteras när nya råd och rön kommer upp, så att människor får chans att bilda sig en egen åsikt om saken. Men det gäller också att noggrant läsa vad dessa nya råd och rön bygger på.
Mina åsikter och funderingar är fortfarande som de var när jag skrev min blogg i höstas "Komplementärmedicin - vetenskap". Där utgick jag från en artikel i Svenska Dagbladet som handlade om en dansk forskargrupp från bland annat Rikshospitalet. De hade utifrån olika studier konstaterat "en signifikant ökad total dödlighet bland dem som fått tillskott av flera antioxidanter".
Det jag reagerade på och inte förstod poängen med och fortfarande inte förstår poängen med var doserna och personerna som studierna gjorts på. De hade givit de här personerna tio till flera hundra gånger högre dos än det rekommenderade dagsintaget. För mig blir då resultatet ganska meningslöst, det jag tycker vore intressant att veta är effekterna utifrån de rekommenderade dagsdoserna. Annars blir resultatet bara till för något exceptionellt undantag, en person som av någon anledning till exempel vill äta tvåhundra gånger mer A-vitamin än rekommenderat. Dessutom hade större delen av studierna gjorts på människor som hade behandlats för olika svåra sjukdomar. Det tycker jag inte heller ger något bra underlag för någon allmängiltig syn på antioxidanter.
Den artikeln som DN hade inne i april var också skriven utifrån bland annat uttalanden från Rikshospitalet i Köpenhamn. Men där stod endast att "i många av studierna som ingår har deltagarna fått mycket höga doser av vitaminer". Innehållsmässigt låter det väldigt likt den artikeln som Svenska Dagbladet hade inne i höstas och jag tror personligen att det är samma studier man skriver om.
Så läs ordentligt vad som står. Bedöm själv om de resultaten framtagna på de grunderna är något som berör dig och ditt intag av antioxidanter.
Sedan har vi detta med att en bra, varierad kost gör att vi får i oss tillräckligt med de vitaminer vi behöver. Och så kan det vara men då tycker jag att du ska försäkra dig om den saken. Kosten är inte alltid lika näringsrik som vi tror av många anledningar. Jag har skrivit lite mer om detta i min blogg "Grönsaker". Nu går jag på "sommarlov" och är skrivandes igen i mitten av augusti.
Ha en härlig och vitaminrik sommar!

Andra bloggar om: D-vitamin, cancer, fibromyalgi, kost

D-vitamin - hälsoeffekter

(fortsättning från förra veckan, "D-vitamin - sola rätt")
...D-vitamin har alltmer visat sig ha många viktiga hälsoeffekter på kroppen.
Tidningen Hälsa hade en femsidig artikel i nummer 3, mars 2008 som hette "Viktiga vitaminet! - som nio av tio kvinnor får för lite av". Där tog de bland annat upp tolv exempel:
- Artros
- Balans & muskelstyrka
- Benskörhet
- Benuppmjukning
- Cancer
- Depression
- Diabetes
- Hjärt-kärlsjukdomar
- Infektioner
- MS
- Reumatism
- Schizofreni
Olika studier visade att brist på D-vitamin hade en mer eller mindre viktig del i alla exemplen ovan.
En läsvärd artikel som rekommenderas!
Själv kom jag att tänka på tv-programmet "Fråga doktorn". De hade ett inslag 28 april 2008 som handlade om varför svenskarna är ett av jordens mest deprimerade folk. Jag såg inte programmet men när jag läste om det började jag fundera på hur stor roll D-vitaminet kan ha i det sammanhanget.
En amerikansk studie som jag läste om i tidningen Hälsa, i samma nummer som jag skrev om tidigare i texten, visade en bättre effekt med behandling av D-vitamin än ljusbehandling av vinterdepression. Där stod också om en man vid namn Mats Humble som har börjat behandla depressioner som är årstidsbundna med D-vitamin. Resultaten är så pass goda att det kanske inte längre kommer att behövas ljusbehandling eller antidepressiva mediciner.
Vem vet, kanske kommer det att innebära en betydande förändring för oss svenskar. Vi som inte får någon D-vitamin genom solen mellan november och mars.
Men vilka... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: D-vitamin, artros, benskörhet, cancer, depression, hjärtsjukdomar, reumatism

D-vitamin - sola rätt

(fortsättning från förra veckan, "D-vitamin")
...Men hur ska vi då sola på ett bra och nyttigt sätt?
Det har ju kommit mycket larm och varningar de senaste åren om hur mycket skada solen kan göra. Om man betänker att hudcancer är den cancerform som ökar snabbast i Sverige så är det nog klokt att fundera lite på saken.
DN hade en artikel söndagen den 4 maj 2008 under rubriken "Viktigt att söka läkare i tid vid hudförändringar" som fördjupar sig lite i ämnet men man ska inte låta sig skrämmas! Lär dig istället att njuta av solen på rätt sätt.
Men vad är då rätt sätt?
Själv införde jag en solmetod för över tio år sedan som nu har visat sig vara ett av de rätta sätten. Jag har aldrig varit någon solentusiast som har älskat att ligga timtal i solen. Snarare är det någonting som jag har gjort en liten stund då och då mellan allt badande som jag däremot älskar. Men jag tycker mycket om att vara ute i solen, promenera, ta en fika och då blir det lätt ett problem. Jag är nämligen en ljushyad person som inte kan ta en långpromenad i solen från dag ett utan att bränna mig. Förutom risken för malignt melanom (hudcancer) så är det jobbigt att bränna sig. Då måste man sedan hela tiden tänka på att smörja in eller täcka över de "brända stället" för att kunna vara i solen innan huden har återhämtat sig. Dessutom tycker jag att det är kladdigt och jobbigt att hålla på att smörja in mig med solkrämer.
Så, då införde jag min solmetod. Anledningen var alltså att fritt kunna röra mig i solen men också för att jag vet att det är nyttigt att få lite sol på hela kroppen och förstås att jag tycker att det är snyggt att vara lite brun på sommaren.
Jag började helt enkelt med att sola tio minuter på varje sida alla dagar det var sol. När jag hade fått lite färg så ökade jag till femton minuter. Efter 1-2 veckor kunde jag vistas ute i solen utan att behöva tänka mig för. Jag köpte också ett stift med solskyddsfaktor 25 till läpparna, det har jag alltid med mig och skulle det behövas så går det bra att använda på resten av kroppen också. Det här sättet har fungerat utan problem. Den korta stunden i solen känns bara avkopplande och inte det minsta jobbig för mig som inte gillar att sola någon längre tid. Och nu har då mitt sätt att sola visat sig vara bra utom möjligtvis tidpunkten. Jag brukar sola mer mitt på dagen men det som verkar vara en allmän rekommendation är för- och eftermiddag. Men kanske spelar det ingen större roll eftersom det är en så kort stund?
Som sagt, tidpunkten för solandet råder det enighet om men i övrigt så spretar teorier och åsikter åt olika håll.
Solkräm eller inte? Solarier eller inte?
Lite mer om detta går att läsa i DN under rubriken "Att sola är nödvändigt" även den införd söndagen den 4 maj 2008.
Det jag själv har sållat ut bland all information som jag tycker verkar rimligt är:
- Att sola är viktigt, det är kroppens bästa sätt att tillgodogöra sig D-vitamin.
- Att sola på rätt sätt är viktigt, 10-15 minuter räcker för en ljushyad person.
- Bränn dig inte!
- Finns möjligheten så ta gärna en solsemester på vintern.

D-vitamin har... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: D-vitamin, cancer, malignt melanom, solkräm

D-vitamin

Nu går vi mot sommar och förhoppningsvis sol och med den D-vitamin.
D-vitamin får vi bland annat när vi solar. För oss här i Sverige kan det bli svårt att få tillräckligt av den varan mellan november och mars då solen är för svag för att huden ska kunna producera D-vitamin. Då får vi istället satsa på kosten. Det som gäller är framförallt fet fisk men också äggula, fågellever, smör, mjölk och vitaminerade produkter som margarin, lättmjölk och barnvällingar.
Det har stått en del intressant att läsa om dylika vitamin den senaste tiden, bland annat i DN igår, söndagen den 4 maj 2008. "Solen både vän och fiende" var rubriken. Det jag tyckte var mest intressant i artikeln var att forskare de senaste tjugo åren har knutit brist på D-vitamin till ökad risk för ett femtontal olika tumörsjukdomar bland annat tjocktarms-, bröst- och prostatacancer.
Det som är bra med att sola till sig D-vitamin är att det inte går att överdosera. Kroppens produktion stängs automatiskt av när vi fått så mycket som vi behöver, för en ljushyad person räcker det med bara 10-15 minuter i solen. Däremot är D-vitamin genom kosten giftigt i höga doser. Jag har läst att en del nordpolsfarare sannolikt drabbades av akut vitamin D-förgiftning när de åt isbjörnslever. Resultatet blir att man mår illa och kräks. Men då pratar vi om höga doser, sådant som man kanske råkar ut för om man till exempel är hänvisad till en längre vistelse vid nordpolen utan alltför variationsrik kost.
Men hur... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: D-vitamin, cancer, kost

Medicin - olika alternativ?

(fortsättning från förra veckan, "Medicin")
...Om vi ser närmare på kosten så är en felaktig sådan någonting som vi kan bli sjuka av. Hjärt- och kärlsjukdomar, med infarkten som den akuta dödsorsaken, beror i västerlandet till cirka 40 procent på kosten.
Det skulle jag vilja kalla en stor möjlighet till förändring!
En annan allvarlig sjukdom som också är livsstilsberoende är cancer. Forskarna är helt överens om att vissa cancerformer till 50 procent beror på kosten. Men även tandsjukdomar som karies och tandlossning har en tydlig koppling till bland annat valet av mat. Så är det ju också på det viset att även om kost inte är direkt kopplad till en sjukdom så blir allmäntillståndet bättre av en bra kost.
Efter att ha sett över sin kost och möjligheterna till förbättring genom den så är naturläkemedel nästa steg för mig.
Sedan 1 juli 1993 har vi i Sverige en läkemedelslag som innebär att naturläkemedel formellt sett betraktas som läkemedel. Men användandet beror på vilka problem man har. Naturläkemedel får bara rekommenderas vid besvär eller tillstånd som lämpar sig för egenvård, alltså besvär som inte kräver behandling av läkare.
Kontrollen av naturläkemedel är hög. Läkemedelsverket kontrollerar säkerhet, effekt, kvalitet och tillverkning, likadan kontroll som görs på läkemedel. Den enda skillnaden är att naturläkemedel under säkerhet och effekt kan "godkännas grundad på väletablerad medicinsk användning och/eller vetenskapliga studier. Medan läkemedel enbart "godkänns grundad på resultat från vetenskapliga studier".
Så ligger de problem man har inom ramen för naturläkemedel så tycker jag att det är värt ett försök eller två. De har inte samma koncentration som läkemedel, mildare verkan och därför inte heller några påtagliga biverkningar.
Jag tycker att man ska vara så skonsam som möjligt mot sin kropp. Tänk inte enbart läkemedel om du får en sjukdom eller någon typ av obalans i kroppen. Se också över om kost och naturläkemedel kan vara ett alternativ för dig.
Nästa vecka är det ny månad och nytt ämne!

Andra bloggar om: medicin, kost, naturläkemedel, läkemedel

Hej

Jag tar nu lite semester och är tillbaka om två veckor.

Medicin

"Dina läkemedel skall vara dina livsmedel, Din mat skall vara din medicin." De orden kommer från Hippokrates, den grekiska läkaren som var verksam på ön Kos cirka 400 år f Kr. Han brukar allmänt kallas för läkekonstens fader. Jag håller med Hippokrates i de tankegångarna, det är rätt ände att börja i.
För många människor är "att ha hälsan", att få vara frisk det viktigaste som finns. För de flesta andra människor når nog hälsan åtminstone upp till ordet viktig. Den delen av hälsan som kan förbättras med medicin går för mig i olika steg där kosten är det första.
Med bra kost kan man upprätthålla hälsa och förebygga mycket ohälsa. Förebygga är något som jag tycker speciellt mycket om och som människor borde ägna sig mer åt enligt mitt sätt att se. Förebyggande kräver mindre arbete än att åtgärda ett problem. Jag har hört många människor som har blivit förvånade över all tid och allt arbete som krävs för att blir frisk efter en sjukdom. Men blir man nu i alla fall sjuk så innebär rätt kost, beroende på sjukdom, ofta minst en klar förbättring.
Nästa steg, om det behövs, är naturläkemedel.
Om det inte räcker till så kommer vi fram till läkemedel. Jag tycker att det är tråkigt att många här i Sverige går direkt till läkemedel framförallt med tanke på alla biverkningar. Kanske beror det på att det är enklare att ta en tablett med snabb effekt eller att människor inte har tillräcklig kunskap om vilka otroliga effekter det går att få med kost och naturläkemedel. Hur det nu än är med den saken så går det i alla fall för mig i turordningen kost, naturläkemedel, läkemedel.
Om vi ser närmare på... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: medicin, kost, naturläkemedel, läkemedel