Stress - att tänka på!

(fortsättning från förra veckan, "Stress - utmattningssyndrom")
...Annat som är viktigt vid stress, som i så många andra sammanhang, är kost och motion.
När man utsätter kroppen för hårda påfrestningar är det ännu viktigare att äta bra så att kroppen får den näring den behöver. Annars blir det lätt att man försöker få energi genom till exempel socker i olika former och kaffe, mycket kaffe!
I Japan pågår forskning om hur maten vi äter påverkar vår trötthet. Den går under namnet anti-fatigue food eller "antitrötthetsmat" och går ut på att se om en förändring av kosten motverkar att vi blir trötta.
Motion är ett bra sätt att hantera stress på och precis som med kosten extra viktigt att tänka på om man håller ett högt tempo.
Det bästa är ju självklart att försöka dra ner på takten och sluta stressa men det är inte helt enkelt för många eller snarare för de flesta. Då kanske man åtminstone kan försöka vila lite mer. Sömnen och vilan är ett fantastiskt bra sätt för kroppen att återhämta sig efter stress.
Något annat som man kan drabbas av om man stressar för mycket är candida. Ett av symptomen vid svår candida är precis som vid utmattningssyndrom en fruktansvärd trötthet. För tillfrisknande spelar kosten en mycket stor roll. Vill du läsa mer så kan du gå in på min blogg "Förkylning - candida".
Idag är det många som stressar och det är en stor anledning till att människor blir sjuka på olika sätt. Att bli allvarligt sjuk och vara borta från arbetslivet i många år är omvälvande för de flesta människor och kan skapa dåligt självförtroende. Men jag tror inte att det framförallt handlar om antalet år man har varit borta utan mer om vilken attityd man själv har och hur man bemöts av andra. Det finns även andra anledningar till att människor inte arbetar på flera år, barnledighet och studier till exempel. Även om det är en oftast självvald och mer positiv anledning till att inte arbeta så kan också det göra att man känner sig osäker och bortkopplad från arbetslivet. Jag tror inte att en människa är "ur spelet" för att den har varit sjukskriven i flera år, ibland behövs det bara lång tid att bli frisk igen vilket många blir. Människor drabbas av olika saker i livet och för vissa är det sjukdom. Det viktiga är att människor får tid att vila och återhämta sig och stöd att komma tillbaka.
Nästa vecka är det ny månad och nytt ämne!

Andra bloggar om: stress, kost, motion, candida, utmattningssyndrom

Stress - utmattningssyndrom

(fortsättning från förra veckan, "Stress - depression")
...Men om vi nu återgår till diagnosen utmattningssyndrom. Med alltför mycket stress och press finns det risk att hamna där.
Professor i etnologi Gösta Arvastson tror att den värld vi idag lever i med ständiga förändringar kan vara tröttande. Även hur våra arbetsplatser är utformade spelar in, läs mer om detta i artikeln "Omöjligt ta en stunds vila på jobbet", Dagens Nyheter tisdagen 15 januari 2008. Men det handlar mer om en allmän trötthet som många känner men hur blir det då med den totala tröttheten som ett utmattningssyndrom innebär?
Vad jag har förstått så är det väldigt viktigt att ta det i sin egen takt och att det ibland kan ta lång tid att bli frisk igen. Nina Öhlund berättar i artikeln "Jag måste komma tillbaka i min egen takt", Dagens Nyheter måndagen 4 februari 2008, om hur hennes situation har sett ut. Alla turer som har varit och alla år som har gått till att idag kunna jobba 50 procent med tron om att så småningom kunna gå upp till 75 procent.
Förutom att människor som har drabbats av utmattningssyndrom behöver lugn och vila så är rehabilitering viktigt för många. Två möjligheter till det är trädgård och mindfulness-meditaion. I artikeln "Sjukskrivningen blev räddningen", Dagens Nyheter onsdagen 15 augusti 2007, kan man läsa om Anette Holmström. Efter en besvärlig tid sjukskrevs hon knappt 40 år gammal för utmattningssyndrom. Utifrån symptomen med bland annat talsvårigheter och dåligt minne hade hennes tankar gått till Alzheimers, en sjukdom som fanns i släkten men en professor i demenssjukdomar konstaterade att så inte var fallet. Efter drygt ett år fick hon genom Försäkringskassan en praktik i Malmö, på en trädgård. Där träffade hon människor i samma situation och det blev en vändpunkt.
I Sverige finns det flera trädgårdsprojekt för rehabilitering av äldre och sjuka. Mer står att läsa på min blogg "Miljö - naturen".
Mindfulness-meditation är ett annat bra alternativ. Marie Åsberg, professor vid Karolinska intitutet arbetar bland annat med det. Hon är även verksam vid stressrehabiliteringen vid Danderyds sjukhus och där ingår mindfulness-meditationen som en del av vad patienterna med utmattningssyndrom får lära sig. Enligt henne uplever patienterna att de är mindre stressade och att de mår och sover bättre. Under "Miljö - meditation" kan du läsa mer i ämnet.
Annat som är viktigt... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: stress, utmattningssyndrom, trädgård, meditation

Stress - depression

(fortsättning från förra veckan, "Stress - risker")
...I andra länder går den under benämningen depression. Marie Åsberg, professor emeritus i psykatri vid Karolinska institutet förklarar skillnaden mellan depression och utmattningssyndrom i artikeln "Sverige är ensamt om diagnosen" som stod att läsa i Dagens Nyheter onsdagen 15 augusti 2007. Allt tyder på att det är två olika sjukdomar med en biologisk skillnad. Hon tror också att även andra länder snart kommer att använda sig av de två diagnoserna när man nu kan se en biologisk skillnad genom att testa hur patientens sresshormoner fungerar.
Om det är depression man har drabbats av så finns det en hel del att göra utöver att äta antidepressiva mediciner men det beror också på hur pass allvarlig depression man har.
Vid en mild depression finns det flera örter att använda sig av. Johannesört är kanske den mest kända men även Damiana, Ginko, Ginseng, Griffonia, Havre, Järnört, Kola, Maca, Rosmarin, Schizandra och Silverax har effekt vid mild depression. De här örterna har också andra bra effekter till exempel Schizandra som bland annat är blodsockerreglerande och alltså bra mot sötbegär. Så har man tur kanske någon av dem kan hjälpa till på flera områden. Någon enstaka gång kan det vara så att en ört inte passar ihop med ett läkemedel som man äter. Det är bra att kolla upp om så är fallet men som sagt, det tillhör inte vanligheterna.
Sedan har vi regelbunden motion, det är lika bra som antidepressiva mediciner vid måttlig depression.
Även omega-3, en fettsyra som man bland annat får i sig genom fet fisk, har en positiv effekt. Jag har skrivit mer om det i min blogg "Fettsyror - omega-3".
Men det som jag tror har fått mest uppmärksamhet på området den senaste tiden är D-vitamin. Jag skrev innan sommaren om en man som heter Mats Humble i min blogg "D-vitamin - hälsoeffekter". Han har börjat behandla årstidsbundna depressioner med D-vitamin. De resultat som han har fått är så pass goda att det kanske inte längre kommer att behövas ljusbehandling eller antidepressiva mediciner. Det låter hoppfullt tycker jag. Vi får se längre fram om det stämmer.
Men om vi nu återgår... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: stress, utmattningssyndrom, depression, örter, läkemedel, fettsyror, D-vitamin

Stress - risker

(fortsättning från förra veckan, "Stress")
...En vanlig sjukdom som följer på stress är hjärt- och kärlsjukdomar.
I Dagens Nyheter torsdagen 24 januari 2008 kunde man läsa om brittiska forskare i artikeln "Stress kan göra dig hjärtsjuk" som nu kan belägga att ett stressigt jobb skadar kroppen. Det står att "Den som är under 50 år och har ett stressigt arbete ökar risken att drabbas av hjärt-kärlsjukdom med nästan 70 procent jämfört med den som har ett lugnare jobb."
Ökad stress och allt vad det för med sig är en eventuell konsekvens av den nya sjukförsäkringen. Jag skrev i förra veckans blogg en fundering om att den kanske kunde få "oönskade effekter på annat håll" och det skulle till exempel kunna vara en ökning av hjärtsjukdomar.
"Var sjätte man och var femte kvinna i Stockholms län har ett så stressigt liv att de riskerar sin hälsa" stod att läsa i artikeln "Allt fler stressade på jobbet" i Dagens Nyheter tisdagen 11 december 2007. Många människor pressas och pressar sig själva väldigt hårt. För vissa består livet och tillvaron praktiskt taget enbart av arbete. De som så småningom får problem på ett eller annat sätt lyckas ibland förändra sin tillvaro innan det går alltför långt. Två exempel på det är Katarina Byström och Sören Kviberg som Dagens Nyheter hade en artikel om tisdagen 15 januari 2008 "All, precis all, energi gick åt till jobbet". De bytte arbete båda två, för vissa ett förvånande steg nedåt på karriärstegen, och mår idag mycket bättre. Katarina säger "För mig har livet fått en ny mening och ett nytt sammanhang."
Jag skulle verkligen inte kalla det för att ta ett steg nedåt utan snarare ett steg framåt och att man gör olika saker i olika perioder av sitt liv som man inte behöver värdera.
Men det är tyvärr inte alla som av olika anledningar lyckas vända en liknande situation och det kan leda till ett utmattningssyndrom. De människor som vanligtvis drabbas är bland annat välanpassade och ambitiösa. De brukar jobba hårt och sällan ta ledigt. Men det kan också vara människor som råkat ut för svåra saker i livet.
I Sverige är vi ensamma om diagnosen utmattningssyndrom.
I andra länder... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: stress, hjärtsjukdomar, utmattningssyndrom

Stress

Sedan förra sensommaren har det pratats mycket om sjukdom och sjukskrivning apropå de nya riktlinjer för sjukskrivning som Socialstyrelsen ombads att utarbeta.
Det första förslaget som bland annat Dagens Nyheter skrev om fredagen 10 augusti 2007 väckte ett fullständigt ramaskri. Tisdagen 14 augusti 2007 hade Dagens Nyheter en debattartikel skriven av Jörgen Herlofson "Socialstyrelsen nedvärderar våra osynliga stressjukdomar". Jörgen Herlofson är psykiatriläkare och specialist på stressjukdomar och tyckte inte att förslaget gick i en humanistisk anda, en åsikt som väldigt många delade med honom. Dagen efter stod det att läsa att de hårdare reglerna inte skulle börja gälla i oktober utan att Socialstyrelsen gått till regeringen och bett om mer tid för att arbeta med förslaget.
Sedan kom nästa vända i februari.
Måndagen 4 februari 2008 hade Dagens Nyheter en artikel "Regler för sjukskrivna väcker kritik". Där står många olika åsikter och synvinklar att läsa om det remissvar på regerings förslag som skulle vara inlämnat den 11 februari.
Så kom maj och med den följande "Utbrända får sjukskrivas". I Dagens Nyheter fredagen 16 maj 2008 uttalade sig bland annat Kia Mundebo som är ordförande för De utbrändas förening i Sverige. Hon tyckte att rekommendationerna som hade kommit verkade bra, att det kanske kunde leda till att stressjuka fick rehabilitering. Aleksander Perski däremot, chef för stressmottagningen på Karolinska institutet, såg lite annorlunda på saken "Socialstyrelsens rekommenderade behandling och sjukskrivningstid bygger på önsketänkande eftersom det inte finns någon fungerande rehabiliteringskedja."
Nu har det gått drygt ett år sedan det första förslaget kom som väckte så mycket känslor.
Vilka konsekvenser kommer det förslaget som slutligen antogs att få?
Blir det bara så att vi sparar mer pengar och att människor får bättre hjälp som det var menat eller kommer det att få oönskade effekter på annat håll?
Lördagen 16 augusti 2008 hade Dagens Nyheter en debattartikel där det står "De allra flesta som får nej efter en striktare tolkning av sjukförsäkringen börjar arbeta". Då undrar jag, kan en anledning till det vara att människor tvingar sig mer fast de egentligen inte orkar? Under det senaste året har det kommit flera artiklar om vad stress på arbetsplatsen kan leda till och om att människor känner sig mer stressade.
En vanlig... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: stress

Antibiotika - andra alternativ?

(fortsättning från förra veckan, "Antibiotika")
...Så vad har vi då för andra alternativ än att äta antibiotika? Ja, ett sätt som jag själv tycker är det bästa är helt enkelt att försöka undvika att bli sjuk genom att förbättra sitt immunförsvar.
Det som förvånar mig lite i år är att fast det fortfarande är sommar så har redan ovanligt många i min omgivning varit förkylda de senaste veckorna. Så kan det vara om det har varit en väldigt kall och regnig sommar men det är ju inte fallet här i Sverige i år.
Det jag tänker är att vill man förbättra sitt immunförsvar så ska man börja nu. Det tar ett tag för kroppen att bygga upp sig och meningen är ju att man ska ha blivit mer motståndskraftig innan förkylningsperioderna sätter igång. Om vi tar kosttillskott som ett exempel så brukar man räkna med att det tar cirka 3 månader innan de har fått full effekt.
Jag har skrivit ganska många bloggar som knyter an till det här ämnet så jag tar det i stora drag och lägger ut länkar till det jag har skrivit förut om man vill läsa mer.
Så, som jag skriver i "Goda bakterier" och "Goda bakterier - immunförsvaret" är kost, motion, att vistas ute, sömn och vila viktiga delar för att stärka immunförsvaret. Även lactobakterier har en betydande roll, det står att läsa under "Goda bakterier - lactobakterier" och de omtalade fettsyrorna omega-3 och omega-6. De kan man antingen få i sig genom kosten eller kosttillskott. Mer om detta finns under "Fettsyror - omega-3" och "Fettsyror - omega-6". Sedan har vi de i mina ögon fantastiska växterna aloe vera och vitlök. De är båda omtalade för mycket däribland att stärka immunförsvaret. Vill du läsa mer så gå in på "Universalväxter - aloe vera" och "Universalväxter - vitlök". Mer tips att förebygga men också för att underlätta vid förkylningar hittar du på "Förkylning - kan jag förhindra den?". Där kan man också räkna in echinacea som är ett godkänt naturläkemedel. Enligt forskning minskar risken att bli förkyld med 58 procent och den förkortar sjukdomstiden med en till fyra dagar. Skulle man trots allt bli tvungen att äta antibiotika så kan echinacea också rekommenderas i samband med det. Läs mer under "Förkylning - echinacea". Som sagt, blir man tvungen att äta antibiotika, som vid rätt tillfälle är väldigt bra, så kan man under "Goda bakterier - försiktighet med antibiotika" som jag också hade med förra veckan och "Goda bakterier - återuppbyggnad" få en del råd. Det gäller vad man kan tänka på när man äter kuren men också hur man kan stärka kroppen efteråt. Har du haft mycket problem med infektioner under en längre tid så kanske det är bra att satsa på det längre, mer djupgående tarmreningsprogrammet som också står där.
Till er som äter mycket socker, tänk på att det också är något som försämrar immunförsvaret.
Så, att förhöja immunförsvaret och allmäntillståndet sparar på kroppen som slipper slitaget som infektioner innebär, med eller utan antibiotika, och sparar i plånboken med färre karensdagar. Dessutom brukar människor känna sig piggare eftersom de lever hälsosammare och kanske kan tiden och pengarna som annars brukar gå til sjukdom istället läggas på trevligheter.
Det finns mycket att tjäna på att mer långsiktigt bygga upp sin hälsa.
Nästa vecka är det ny månad och nytt ämne!

Andra bloggar om: antibiotika, immunförsvar, kost, bakterier, motion, fettsyror, växter, vitlök, förkylning, echinacea, naturläkemedel

Antibiotika

Det första ämnet efter sommaruppehållet blir ett för mig mycket viktigt sådant som jag har skrivit om förut i flera sammanhang, nämligen antibiotika.
Det har skrivits en hel del artiklar i det ämnet den senaste tiden. Bra, tycker jag och välbehövligt. För på något vis verkar det inte som att människor har tagit till sig konsekvensen av att använda antibiotika för lättvindligt.
Användningen av antibiotika har fortsatt att öka de senaste tre åren och den största ökningen sker till barn.
Skrämmande, eller hur?
Men även hos befolkningen i stort var det en ökning, var fjärde svensk åt minst en kur. Till och med hundar har drabbats av en kraftig ökning. Förra året fick var tredje hund antibiotika.
Det som händer i kroppen är att antibiotikan slår ut även de goda bakterierna vilket påverkar vårt immunförsvar. Som jag skrev i min blogg "Goda bakterier - försiktighet med antibiotika" så tar det cirka 1,5 år för kroppen att återgå till det normala efter en kur. Äter man då en kur per år så hinner kropppen aldrig riktigt återhämta sig. Det kan bli till en negativ, nedåtgående spiral. Med ett nersatt immunförsvar drar man lättare på sig nya infektioner som behandlas med en ny antibiotikakur.
Det fler har börjat tänka på är antibiotikaresistens. Enligt Världshälsoorganisationen(WHO) är resistens mot antibiotika ett av de allvarligaste hoten mot folkhälsan. Svenska Dagbladet har en artikel på webben från tisdagen 10 juni 2008 "Ökning av antibiotika oroar". Där står att läsa "Antibiotika driver på utvecklingen mot fler läkemedelståliga, resistenta bakterier som kan ge mycket svårbehandlade infektioner."
Mot bakgrund av detta kan man undra varför användningen ökar när den många gånger dessutom inte ens hjälper som till exempel vid en förkylning. Den orsakas till 95 procent av virus och då är antibiotikan verkningslös.
Så vad... (fortsättning nästa vecka)

Andra bloggar om: antibiotika, bakterier, virus